enmagetill.blogg.se

Alltså man ( jag ) säger ju att jag är i vecka 12 nu när det blev 11 + 0.
Men den här veckan känns det lite fejk. För man vill ju gärna komma över den magiska gränsen där missfallsrisken avtar lite, alltså v 12 + 0.

Dumt att man räknar olika. Min bm räknar inte som jag heller, men alla andra gör det. Krångel! :-)

Men, men , ett steg närmare. Nu är det bara en helg och sen har vi en vecka till kubet. Det kommer gå kanon snabbt. ( i wish )

Magen v12 ( 11+0 )

Hallå därinne, växer du?!

Tips till er gravida som har svårt att sova med magen är att köpa en gravidkudde.
Den kan man ha mellan benen och under magen.
Hade jätteproblem förra gången och hade kuddar överallt, nu blir det smidigare.
Jag beställde just en från köpabarnvagn. Kosta bara 249 kr, finns dyrare men så mkt vill jag inte lägga.
Frakten är dock lite dyr men ni som kanske passar på att handla annat därifrån blir det ju bra för.

En julklapp till mig och magen !

Fick en riktig scare nyss.
Satte mig i godan ro med en kopp kaffe i soffan och så känner jag bara att det börjar rinna nått varmt mellan benen.
Hjärtklappning och rusar till toan.
Som tur är var det bara flytningar. Mkt sådana dock...
Men att jag blev rädd. Tänkte att nu är det kört!

Haft väldigt mkt flytningar denna graviditet.
Men som min bm påpekade när jag sa det är att det är ju ett symptom som är vanligt.

Vill inte bli så rädd igen. Tack.

Nu är det pyntat och klart. Tomtarna får vänta lite granna, måste ju städa bättre innan de får komma fram!


Idag har jag haft ganska mkt värk i magen. Det drar lixom i sidorna och känns ömt.
Inte så jag blir orolig för det slutar om jag ligger och vilar, det är nog helt enkelt växtvärk.
Har annars mått ganska illa idag. Mkt äckliga dofter som fått mig att kvälja. Blä. Men ingen spya än!

Längtar så till den 11! ( jädra tjat i know)

Vaknar upp av en kvittrande unge och ett vitt landskap. Tände några ljus och gjorde välling. Mysmorgon!


Försökte känna efter magen imorse, den är ju så stor när man står men när man ligger syns inget ju.
Kommer inte ihåg när man "ska" känna livmodern. Kanske är olika för alla?!

Nu ska vi stryka gardiner, sätta upp adventsljusstakarna och titta på snön.

Det känns ju som att magen borde döljas mer när man har kläder på sig men jag ser tvärstor ut vad jag än tar på mig...
Även i tunikor så ser magen gigantisk ut. Det lixom smetas runt kulan. Haha

Var på tal om magar och fikade hos en vän som är i v 19.
Hennes mage är obefintlig.
Jag kommer se ut som ett hängbuksvin bredvid henne.

Tror tröttheten kommit ikapp mig.
Skulle vilja sova hela dagen om jag fick.
Mår lite konstigt oxå, fryser och mår illa.

Har inget gott att äta hemma heller, en riktigt skit dag helt enkelt.

Idag 2 veckor kvar tills vi ska få se vad som gömmer sig i magen.
Nedräkningen kan börja.

Har precis vart hos bm och skrivit in mig. Tror de tog hälften av mitt blod oxå. Bara 5 rör...
Pratade lite om min oro . Hon kunde dock inte hjälpa mig med nått just nu, bara hänvisade till kk om jag var jätteorolig.
Men hon påpekade att jag faktiskt hade symptom som tydde på att allt var bra därinne.
Nu är det ju bara 2 veckor till kubet.
Jag måste härda ut tills dess, försöka sysselsätta mig med annat och inte sitta på nätet tex.... ;-)
Kanske ska dra fram ett pussel och i slutet av veckan ska jag julpynta.

Vägde in mig på 62 kg, får se hur mkt jag går upp denna gång.
Blodtryck och socker var bra och ingen urinvägsinfektion. Bra! :-)

Nu är jag lite sur. Blev ingen slappdag, har städat och lagat mat .
Nu skulle vi åka på julmarknad men maken skulle iväg och hjälpa nån med nått så det sket sig oxå.

Ikväll ska jag fasen äta McDonalds. Punkt.

Idag känner jag ganska mkt växtvärk ( hoppas jag) i magen.
Det drar och spänner lite till och från.
Känns skönt att veta att livmodern växer på sig men samtidigt har man oro att det är en annan värk....

Har även haft illamående både igår och idag. Skulle byta blöjhinken och då var det nära kräk vill jag lova! Haha

Det blir en slapp dag med julmarknad och fika !

Har gjort nått dumt idag!
Har vart inne på massa missfallssidor igen..
Lovade mig själv att låta bli men jag klara det inte.
Varför gör man så mot sig själv!?

Anledningen att jag är extra rädd för ma är att dagen vi fick bekräftat att vi var gravida så fick min svägerska missfall i v12.
Det var verkligen en jobbig tid då jag knappt gladde mig åt vår graviditet. Kände mig som en brottsling som hade så lätt för mig att bli gravid ( första försöket medans de väntat 1,5 år!)
Så vi visste inte hur vi skulle kunna berätta för dom. Men nu i helgen berätta vi och dom är såklart glada för våran skull.
Hon hade vart på kontroll och fått klartecken att försöka igen och de skulle sätta igång verkstaden. Det gladde mig att höra oxå!

Detta är min värsta mardröm att gå så länge utan att veta att nått är fel!
Man blir liksom blåst på flera månader. Samtidigt är det otroligt att kroppen kan sålla bort de embryon som inte är livsdugliga. Men varför blir man då gravid från första början???!!!


Rörigt inlägg men ändå...

Magen står stilla tycker jag. Men nu har väl tarmarna slutat spöka och man är inte lika svullen längre.
Längtar tills jag har en riktig mage och inte bara ser putig ut...

Shit pommes vilken träningsvärk jag har sen gårdagens innebandy.
Blev tillfrågad att spela match på torsdag, med 96 och 97:or.
Ja, ni läste rätt.
Flickor födda 96-97.
Så jag träna med dom igår.
De är otroligt snabba och smidiga och sen kommer jag... Haha

Det fattades några tjejer r dom så vi äldre fick fylla in.
Det kommer bli en jädra match och jag kommer känna att jag lever.
Får passa på om det nu blir min sista !


Annars då?!
Inatt drömde jag att jag fick missfall. Hemskt! Vakna och kände mig tom.
Är jätte nervös nu över att bebis ska vara död. Måste få lyssna på hjärtat på måndag. Kan vara i tidigaste laget men jag måste få veta att det är som det ska!
Har ej haft ont och ej blödigt nått så det finns ju inga tecken på att nått skulle vara fel egentligen...

Nehepp, ska försöka tänka positivt nu!

Idag var jag och några mammor och badade med barnen. Det var kul att plaska runt en stund.
Men sen började jag fundera på pm man fick bada när man var gravid... ( bra tillfälle när man suttit där ett tag)
Fast kom på sen att många kör vattengympa och sånt när de är gravida så då är det klart man får det! :-)

Jag känner mig ju ganska stor om magen för att bara vara i v10 men mammorna tyckte de inte syntes så mkt. Det syns ju helt klart mer med kläder på.
9+4 idag va?!
Neh, har jag redan tappat räkningen?!
Tur man har appar...

På måndag är det inskrivning och blodprover. Tänker be bm lyssna efter hjärtat oxå om hon kan. Skulle vara skönt!

Kollar på repris av en unge i minuten.
Gråter ingen de ens lagt sig i sängen. Haha
Nu när man vet hur det är att själv ligga där så kommer känslorna på en gång.
Tänk att vi ska få vara med om det igen.


Ikväll väntar en innebandy match och jag hoppas ryggen pallar med. Sen kanske det blir min sista.

Vart på lillasysters 10 årskalas ikväll.
Japp, har en syster som är 10 och en bror som är 6...
2 sladdisar kan man säga! :-)

Igår spelade vi innebandy match. Blev förlust tyvärr men kul var det.
Klarade nästan hela matchen, fick gå av när vi hade 10 min kvar för jag känner av ischias nerven. Skit!
Hoppas det går på söndag för då har vi en match till.

Får se hur länge jag kommer fortsätta med bandyn. Min bm sa att jag kunde köra så länge kroppen inte sa ifrån.
Sen får jag nog sluta med matcherna när magen växer te sig.
Men att träna är ju bara bra!

Magbilder v 10 ( 9+0 )

Mår så illa. Jättehungrig men inte sugen på nått. Allt känns väldigt äckligt just nu.

Försöker göra en pastasallad.

Funderar lite på det här med bristningar.
Fick lite förra gången, mest synliga på höfterna. Där är de cm breda och ganska röda fortfarande.
Sen fick jag ganska mkt på brösten. Hade ju inte så stora bröst innan och de växte ju en del när mjölken kom.
Magen klarade sig bra ändå, denbörjade spricka upp lite på undetsidan men det blev inte så farligt till slut.
Konstigaste stället jag hittat dom på är insidan av låren, detta uppräckte jag ca 3 månader efter förlossningen. :-)

Jag förstår faktiskt inte tjejer som är livrädda för att få bristningar.
Visst, det skulle väl inte vart helfestligt att ha hela magen randig men vad ska man göra åt det?!
Vissa får dom , andra inte.
Men jag tror inte man kan smörja bort dom, för jag lovar att jag smörjde.
Mest för att det kliade så i huden när den töjdes.

Det irriterar mig nästan lite när de tjejerna som anser att det vore skitjemskt och fult att få bristningar inte får några alls.
Sån är jag... ;-)
Vad ska de göra? Skylla på barnet resten av livet eller kanske inse att det är vackert på nått sett. Man har ett bevis på kroppen att de legat en liten därinne.


Jag tror jag kommer få mer bristningar nu denna gång. Dels för att jag redan har några där det kan fortsätta plus att man blir ofta större fortare med andra barnet.
Vi får väl se hur det blir!
Hur som helst är de välkomna om de dyker upp.

Lätt illamående, några hulkningar i luften.
Ingen mensvärk idag, ingen ruggont heller men nu sov jag i min vanliga säng.
Har svårt att somna på kvällarna trots att jag är trött.

Ikväll väntar innebandyträning så jag får ta det lugnt innan den.

Tänkte skriva ner lite av det jag kommer ihåg när jag var gravid med sonen.


Hade vart utan p-piller ett år men använt kondom tills dagen vi var överens om att börja försöka.
Otroligt nog gick det på första försöket.
Minns att jag gick över 2 dagar utan att testa och när jag väl gjorde de var maken inte hemma utan borta med jobbet i 2 nätter!
Det var svårt att hålla sig tills han kom hem.
Jag kan inte påstå att jag hade så många symptom så tidigt, förutom de jag skrivit om. Men hade jag inte vetat att jag var gravid så hade jag nog missat symptomen!
Var inte så nervös för missfall vid den hör tiden. Hade nog inte riktigt fattat vad som hände...
Vi berättade i v10 för blivande farmor och farfar och där var det glädje. Deras första barnbarn var på g!
Mamma fick oxå veta tidigt och likaså mina syskon.

I v13 gjorde vi kub test.
Kommer ihåg hur nervös jag var då. Inte kanske för att de skulle vara fel på barnet utan mest för att det inte skulle finnas nått barn!
Men det låg en liten filur därinne och sprattlade för fullt.
Vi fick bra siffror , alltså låg risk för ds.

Efter kubet berätta vi för våra vänner och bekanta och alla var glada för vår skull.

Sen blev det dags för rul. Allt såg bra ut där oxå och vi fick bf 11/10.
Efter detta började magen komma fram på riktigt och många kunder på mitt jobb kommenterade magen.

Första sparken kom nog runt v 20 nångång. Hade känt lite fladder innan men inte som detta.
Bara en vecka efter så kunde man se på magen när det sparkades.

Fick graviditetspenning beviljat från v34 och bara väntade på den dagen.
Hade efter v30 väldigt ont i ryggen och ischias när jag jobbade och vissa dagar kunde jag knappt köra bilen hem.

Hann bara vara hemma i 3 veckor innan lilleman bestämde sig för att det var dags att komma ut.
Vattnet gick kl 1 på natten den 23 sept i v37+2.
Ringde förlossningen som gav oss en tid för kontroll dagen efter kl 10.
Väckte maken och berättade läget men sa att han skulle somna om, vilket han gjorde...
Jag däremot låg vaken hela natten, hade några sammandragningar men de slutade.
På fm var det kontroll och ctg kurva och allt såg bra ut.
Vi blev hemskickade igen med en tid för igångsättning följande dag om inte värkarna skulle börja själva.

Jag tror varken maken eller jag faktiskt fattade att vi skulle bli föräldrar då.

Vi åkte hem och väl hemma började värkarna.
Kl 16 gav jag upp och vi åkte in igen.
17:10 var vi inskrivna . Vågen visade 84 (!) kg. 19 kg hade jag gått upp.

Fick göra ctg och de undrade vad för smärtlindring jag ville ha. Tackade nej till både ryggmärgsbedövning och lustgas.
När de undersökte mig första gången kl 6 var jag öppen 6 cm.
Efter en halvtimma av intensiva värkar var jag öppen 9,5 med bara en kant kvar. Då började det trycka på.
Jag fick ligga och hålla emot, och följa med i krystningarna i nästan 2 timmar tills kanten var borta.
Under denna tiden var jag helt borta. Hade 7 värkar på 10 min och fick aldrig vila. Galet jobbigt.
Till slut fick jag krysta på och då tog det 20 min så var han ute.

20:45 kom han.
3920 g och 50 cm.
En stoooor kille för sin ålder!


Känslan efteråt är obeskrivlig och det är nog därför man längtar tills man ligger där igen!!!!

Fasen, då var man nervös igen. Vaknade med molande värk i ländryggen och lite mensvärk.
Vet att detta kan bero på att livmodern växer men är samtidigt livrädd för missfall!!!

När jag väntade sonen så kommer jag ihåg att en kväll fick jag så fruktansvärt ont på ungefär samma ställe, så ont så jag inte kunde sitta och jag la mig i sängen och grät mig till sömns. Då vad jag helt hundra på ett missfall gör den smärtan var inte att leka med, men allt fick ju bra då.

Jag funderar på om jag har ont för att jag sovit i en annan säng i 3 nätter, den är mkt mjukare än vår stora säng.
Kan vara det. Eller så är det nått annat.

Fasen.

Riktigt uppblåst mage 8 + 2.
Med lite bristningar från sonen.

Igår var jag ju iväg på lagfest med mitt innebandylag.
Det var en riktigt rolig kväll!
Det lektes lekar för fullt och alla andra drack ganska friskt. Alla utom jag...
Det var ju lite frågor och tjat vilket faktiskt var jobbigt i efterhand.
Varför kan man bara inte få vara nykter utan att det ska frågas om varför?!
Hur som helst så var kvällen kul men jag var väldigt trött ganska tidigt .
Åkte väl hem runt 12 för då orkade jag verkligen inte med fylleriet mer! :-)


Idag är jag trött, har ligamentsmärtor i magen och är väldigt gråtmild.
Började nästan gråta när maken kom hem med en chokladkaka till mig förut.

Urs, idag mår ja faktiskt ganska illa!
Men undra om de är för att jag är gravid eller för att jag tror jag ska bli magsjuk?!
Kan vara båda.

Kvällen igår var riktigt mysig.
Vi åt jätte god mat och blev proppmätta allihopa. Födelsedagsbarnet verkade nöjd med kvällen hur som helst.
Sent blev det och det betyder att jag är aptrött idag!

Roligaste på hela kvällen var att jag fick reda på att det var en till i tjejgänget som är gravid.
Och med bara 5 dagar bakom mig!
Det kommer bli sjukt roligt att vara gravida samtidigt som flera kompisar!

Dock hade vi lite problem igår när vi skulle beställa maten.
Jag glömmer ju totalt bort vad man kan äta och inte nu. Så man får ju lite hemligt be om well done kött och sånt. Haha
Och så blev det ju bubbelvatten till men jag körde ju bil... :-)



Ikväll är det lagfest med mitt innebandylag och ingen där vet att jag är gravid förutom min syster.
Så ikväll har jag urinvägsinfektion! ;-)

Har vart och fikat med några tjejer från min gamla mammagrupp. Det var väldigt trevligt som vanligt och barnen var snälla och lekte och grejade med varann. Så mkt som ettåringar leker med varann så att säga...

Vi pratade som vanligt om graviditet och sånt. Berättade för en av tjejerna hur de låg till och hon tyckte hon hade anat ett litet put på magen innan. Haha

Hon lugnade mig ganska bra när vi pratade om att bli orolig över bortfallna symptom, hon hade haft likadant och dessutom en jätteblödning men inget missfall där inte.
Blev ju lugn ett tag i varje fall!

Ikväll väntar en middag på en fin restaurang. En vän fyller 30 och det ska firas. Vi är ett gäng tjejer som umgås och denna gången kommer jag inte vara ensam om att vara gravid när vi ska ses! Så roligt!
Hon ligger dock ca 8 veckor före mig men det är ju ingenting sen.
Och om jag föder 3 veckor för tidigt , som med sonen, och hon går över 2 veckor så blir det nära!
( nu hoppas jag hon slipper gå över för det verkar vara jobbigt! )

Då var vi i vecka 9!
Känns ganska skönt faktiskt. En liten milstolpe avklarad.

Det här med alla symptom gör mig förvirrad!
Med sonen hade jag nästan inga, endast dessa:
- kisset började lukta konstigt
- mer kissnödig
- känslig näsa
- trött
- hunger

Inget starkt illamående eller så utan ganska svaga symptom ändå.

Nu har jag haft följande:
- mensvärk
- väldigt hungrig
- illamående med hulkningar men utan kräk
- väldigt trött
- grinig

Det som skrämmer mig mest är att allt detta försvann för några dagar sen!
Men idag har jag mått lite illa igen.
Hur kan man bli glad över att hulka över diskhon!!? :-)

Jag vet ju att det kommer och går under hela graviditeten men jag är orolig ändå. Mer orolig nu än förra gången.

Jag kommer få gå i ovisshet tills den 11 dec. Då har vi tid för kub test.
Tills dess så kommer jag väl analysera sönder min kropp varje dag och hoppas jag inte ser till nått blod i trosan eller känna nån smärta i magen.
Här där jag bor är det ingen som gör vul i " onödan". Alltså om det inte låter som att man får eller har fått missfall. Och jag är så dålig på att ljuga så jag kan nog inte tjata till mig ett heller...
Skulle mer än gärna göra ett!!!

Ibland förstår jag inte hur jag ska orka vänta tills december !

Är ju helt vilse på blogg.se för jag har inte bloggat med det förut.
Måste ju testa med appen såklart då jag nästan alltid använder mobilen istället för datan.
Verkar ju funka.


Blir ett bättre inlägg senare ikväll!

Mitt första inlägg.