enmagetill.blogg.se

Tänkte skriva ner lite av det jag kommer ihåg när jag var gravid med sonen.


Hade vart utan p-piller ett år men använt kondom tills dagen vi var överens om att börja försöka.
Otroligt nog gick det på första försöket.
Minns att jag gick över 2 dagar utan att testa och när jag väl gjorde de var maken inte hemma utan borta med jobbet i 2 nätter!
Det var svårt att hålla sig tills han kom hem.
Jag kan inte påstå att jag hade så många symptom så tidigt, förutom de jag skrivit om. Men hade jag inte vetat att jag var gravid så hade jag nog missat symptomen!
Var inte så nervös för missfall vid den hör tiden. Hade nog inte riktigt fattat vad som hände...
Vi berättade i v10 för blivande farmor och farfar och där var det glädje. Deras första barnbarn var på g!
Mamma fick oxå veta tidigt och likaså mina syskon.

I v13 gjorde vi kub test.
Kommer ihåg hur nervös jag var då. Inte kanske för att de skulle vara fel på barnet utan mest för att det inte skulle finnas nått barn!
Men det låg en liten filur därinne och sprattlade för fullt.
Vi fick bra siffror , alltså låg risk för ds.

Efter kubet berätta vi för våra vänner och bekanta och alla var glada för vår skull.

Sen blev det dags för rul. Allt såg bra ut där oxå och vi fick bf 11/10.
Efter detta började magen komma fram på riktigt och många kunder på mitt jobb kommenterade magen.

Första sparken kom nog runt v 20 nångång. Hade känt lite fladder innan men inte som detta.
Bara en vecka efter så kunde man se på magen när det sparkades.

Fick graviditetspenning beviljat från v34 och bara väntade på den dagen.
Hade efter v30 väldigt ont i ryggen och ischias när jag jobbade och vissa dagar kunde jag knappt köra bilen hem.

Hann bara vara hemma i 3 veckor innan lilleman bestämde sig för att det var dags att komma ut.
Vattnet gick kl 1 på natten den 23 sept i v37+2.
Ringde förlossningen som gav oss en tid för kontroll dagen efter kl 10.
Väckte maken och berättade läget men sa att han skulle somna om, vilket han gjorde...
Jag däremot låg vaken hela natten, hade några sammandragningar men de slutade.
På fm var det kontroll och ctg kurva och allt såg bra ut.
Vi blev hemskickade igen med en tid för igångsättning följande dag om inte värkarna skulle börja själva.

Jag tror varken maken eller jag faktiskt fattade att vi skulle bli föräldrar då.

Vi åkte hem och väl hemma började värkarna.
Kl 16 gav jag upp och vi åkte in igen.
17:10 var vi inskrivna . Vågen visade 84 (!) kg. 19 kg hade jag gått upp.

Fick göra ctg och de undrade vad för smärtlindring jag ville ha. Tackade nej till både ryggmärgsbedövning och lustgas.
När de undersökte mig första gången kl 6 var jag öppen 6 cm.
Efter en halvtimma av intensiva värkar var jag öppen 9,5 med bara en kant kvar. Då började det trycka på.
Jag fick ligga och hålla emot, och följa med i krystningarna i nästan 2 timmar tills kanten var borta.
Under denna tiden var jag helt borta. Hade 7 värkar på 10 min och fick aldrig vila. Galet jobbigt.
Till slut fick jag krysta på och då tog det 20 min så var han ute.

20:45 kom han.
3920 g och 50 cm.
En stoooor kille för sin ålder!


Känslan efteråt är obeskrivlig och det är nog därför man längtar tills man ligger där igen!!!!