14 igen...
Ibland kan jag få tillbaka de där hemska känslorna som man hade när man var 14-15 år. Känslan av utanförskap.
Jag får grym ångest när jag tänker på det. Särskilt en kväll i 9:an som jag aldrig kommer glömma!
Måste påminna mig om att jag numera är vuxen . Och jag kan inte styra vad andra ska känna och göra.
Jag måste lära mig att acceptera.
Acceptera att det inte längre är som det en gång var.
Jag har nog blivit skadad för det värsta som finns är att inte längre vara medräknad i saker och ting. Att inte ens få frågan.
Funderar på om jag gör så?!
Utesluter nån utan att tänka på det. Hoppas verkligen inte det.
Nu får jag skärpa mig!
Som sagt, vi är inte 14 år längre. Vi är vuxna.
Även fast det inte gör mindre ont för det....
Kommentarer
Trackback
