enmagetill.blogg.se

Vet inte hur vi ska lösa detta. Vänta och se hur det ter sig kanske. Det värsta är att de är ute i skogen på torsdagar så då får det bli blöja på... 

Sen var det bakslag för mig med magen. Den rör sog knappt. Känner mig helt uppblåst. Plus att det gör obt igen. 

Men gick en kortare promenad med Atlas förut så hoppas få igång den. 

Ont i huvet har jag oxå haft, fick lägga mig en stund efter maten. 

Det mest spännande idag var att vi fånga en grävling i fällan så nu har blivit kvitt den åtminstone . :-) 

Var riktigt jobbigt faktiskt. Blev 7 km och förut var det en fis i rymden men nu efter både sjukdom och operation var det ansträngande. 

Men det är bara att fortsätta. Snart är jag tillbaka på banan. 

En fin dag för en promenad i varje fall, soligt och skönt. Hoppas vädret hänger i sig i veckan så det blir fler långpromenader. 

Älskar den här mössan Isabelle fått ärva. Min tjockissvamp. 

Men stygnen ser fina ut , inget rött runt eller varigt. 

Nu har jag satt över kirurgtejp istället och ska hålla på att tejpa i typ 3 månader för fint ärr. 

Är svullen fortfarande men bara kring naveln som tur är. Nu ser jag inte gravid ut längre. :-) 

Det är dock lite svårt att inte ta i och lyfta saker för nu känner jag inte att det gör ont längre. Förut tog det ju stopp när det tog emot. Får verkligen inte glömma mig och ta i för mkt. 

Längtar efter löpningen men får vänta nästan 3-4 veckor till. Magträning får vänta ännu längre. 

En vacker bild på min "navel". Hoppas slutresultatet ser bättre ut! Haha 

Idag verkar det fortsätta tyvärr men vi måste ut och greja ändå. Dags att rensa och slänga grovsopor. Sen vill jag ta en längre promenad oxå. Behöver verkligen röra på mig efter snart 2 veckor stillasittande! 

På söndag är det bf så det är ändå nära nu! Jag hoppas så för deras skull att de inte behöver gå över för mkt. Dom är oroliga som det är nu. 

Igår åkte vi till svärmor och var där på em. Barnen älskar att vara där och Emil fick en break från dom en stund. Där får jag ju hjälp med dom så det går ju fint. :-) 

Innan vi åkte dit var jag på möte med min chef på jobbet. Vi pratade lite om när jag ska börja och hur mkt jag vill jobba osv. Det kändes faktiskt ganska bra. Jag tror det blir bra! 

Det blir ju en väldig omställning att börja jobba igen efter 3,5 år hemma. Med tanke på hur schemat ser ut blir det inte så många dagar på dagis för barnen ändå. Det blir nog bara 3 dagar i veckan på dagis. Det är ju jätte bra! Visst blir det långa dagar när de är där men vi kommer vara mer hemma än på dagis i veckorna. Det passar oss! 

Jag får njuta extra de här sista månaderna innan jobbet väntar. 

Nu har ju jag spiral och borde inte bli gravid får vi hoppas för den sitsen vill jag inte hamna i. 

För några månader sen var mensen borta väldigt länge och då var jag riktigt hispig. Tog både ett och tre test... 

Jag vet inte vad jag skulle göra om jag blev gravid med en spiral. För vore jag gravid skulle jag ju aldrig ta bort det och då skulle man ju vara rädd för misfall. 

Nu är det ju inte så men tanken har slagit mig! 

Och ännu värre om jag varit gravid nu när jag sövdes, fick olika mediciner osv..

Nån som blivit gravid med spiral inne?!

Har kopparspiral och den ska ju inte vara lika säker som hormon. 

Hela helgen har han bara haft kalsonger förutom på natten. Och i morse var blöjan torr när han kissade på pottan. 

Så idag var första dagisdagen utan blöja. Det hade hänt en olycka när han var ute men annars hade det gått bra. Dessvärre ville han aldrig kissa på pottan där... Han sa till mig när vi var hemma att det bara var tjejer som kissade på pottan. 

Undra vem som sagt det till honom... :-/ 

De andra pojkarna på dagis kissar tydligen i toaletten och vi har inte riktigt börjat med det än. 

Nu är han ledig från dagis till måndag så hoppas han har mer kött på benen tills dess. 

Men duktig är han! 

Och när han är helt fri är det dags att ta tag i tutten. Den används endast på natten så hoppas det kommer gå bra att somna ändå. 

Jag är egentligen mot nappar, i varje fall i Jespers ålder. Tycker det ser hemsk tråkigt ut när en treåring har tutte i mun hela tiden. Men den har varit till nytta oxå såklart. En räddare i nöden skulle man kunna säga! :-) 

Men nu är han stor och ska faktiskt klara sig utan. Isabelle kommer nog bli av med sin lite tidigare. 

3 år har gått fort. Riktigt fort. Och vad mkt som hänt på den tiden. Han är ju en människa lixom. Pratar, skojar, busar och bråkar precis som en 3-åring ska. 

Om hur jesper kom till oss finns att läsa under förlossningsberättelse. 

Vi fikade på glass för jag gjorde det enkelt för mig och sen hade jag beställt en tårta av en mammakompis som är duktig på sånt. 

Och tårtan blev perfekt, Jesper tyckte den var häftig kan jag lova! 

Med magen är det liiite bättre. Det går åt rätt håll i varje fall. Smärtan en del när jag rör mig eller står upp för mkt. Får så ont i ryggen oxå då jag inte spänner magen ordentligt antar jag. 

Det känns lite som när man var gravid och blir trött i magen och den är obekväm. Kan ju inte böja mig, ligga på mage eller resa mig ordentligt plus att den är så svullen! 

Hade ju vart bra mkt roligare om jag var gravid istället för att ha skärt upp buken... ;-) 

Men efter de här dagarna vette tusan om det nånsin blir fler barn. Ungarna är hemska stundvis. Isabelle är värst . Så tjurig och bara gnäller. Det har säkert att göra med att jag inte kan ta hand om henne så det kommer ju gå över men det är så jobbigt! Emil klarar knappt av det. Försöker få honom att tänka att inget blir bättre av att han oxå är sur och grinig men det är lönlöst. 

Det är alltså inte jättekul här hemma... 

Vi får försöka planera veckan så barnen blir aktiverade . Imorrn ska vi tex till tandläkaren med Jesper och ska passa på att göra nått mer i stan. 

Hoppas den här veckan blir bättre än föregående dagar bara! :-) 

Har sovit så dåligt för så fort jag rört mig så gör det ont och sen har ryggen pajat för jag ligger så illa. Imorse höll jag på att börja gråta . 

Vet inte vad jag förväntade mig egentligen ... 

Hoppas det värsta är över snart. Är så himla svullen oxå. Ser ut som att jag vore gravid i 3-4 månaden . 

Idag var vi tvugna att åka till stan för jag behövde ta ut recept på värktabletter och det var knappt Emil tyckte vi kunde gå ut bland folk utan att de skulle börja undra... ;-) 

Men då får de prata allt de vill! Haha 

La mig direkt i soffan när vi kom hem för jag kunde inte stå längre. Både rygg och mage sa ifrån. 

Nej nu ska jag vara lite positiv. 

Det positiva är ju att Emil får känna på hur det faktiskt är att vara hemma hela dagarna. Och han har det inte lätt kan jag lova! :-) 

Barnen har varit hos farmor hela dagen och maken åkte dit på em oxå. Tanken var att de skulle vara där och bli trötta så det bara är att lägga dom när de kommer hemåt. Vilket borde vara snart... 

Vill i varje fall pussa dom godnatt sen. 

Nu kommer ju Emil vara hemma några veckor så jag inte behöver lyfta barnen och så. Det hade ju inte gått annars! 

Då blir ju lixom operationen ogjord om det går upp igen. 

Nu väntar jag på idol så jag får nått att kolla på. Är så mkt skit på tv så det är inte sant. Och här ska jag sitta i några dagar nu och zappa ... :-/ 

Operationen gick bra. Kom dit vid 8. Fick duscha med bakteriedödande tvål och ta på mig snygga sjukhuskläder. Fick som tur är behålla egna trosor på. :-) 

Sen fick jag prata med en manlig sköterska om vad som skulle ske och svara på frågor. Han satte även dropp på mig men först glömde han själva droppet... Haha 

Sen fick jag även prata med narkosläkaren om sövningen och även med doktorn som ritade ut vart de skulle skära upp. 

Fick gå och kissa precis innan op och det var inte det lättaste med droppet. 

Sen blev det dags att gå in i opsalen o h bli sövd. Det tog en sekund sen sov jag och sen vakna jag upp nån timma senare. Själva operationen tog nog bara 20-30 min. 

Mådde ganska ok när jag vaknade. Hade dock sjukt ont! Men fick smärtstillande 2 ggr plus Alvedon. 

Fick in dricka och efter en stund fick jag kaffe och macka. Det var gott då jag inte ätit frukost. 

Sen blev det dags att gå på toa och sen klä på mig. Det var fasen inte lätt. Ta på sig strumpor och skor gjorde ont så inåt!!! 

Väntade en stund till sen och fick prata med doktorn och en sköterska igen om allt. Hur man skulle göra nu efteråt osv. 

Får ju inte lyfta på ett tag förstås. Blev sjukskriven 3 veckor. Måste hålla typ en kudde eller handen på magen när jag hostar, nyser, och skrattar. Och sen får jag inte ta i på toan... Så gäller att hålla igång magen! :-) 

Kommer inte få springa på 1,5 månad minst! Men att gå promenade var bra så länge det inte gör ont. 

Hoppas det läker fort nu och inte gör så ont. Just nu kan jag ju inte röra mig utan att det smärtar men det ska väl bli bättre! 

Nu är det gjort i varje fall! 

Och det var inte jättehemskt men jag vill inte gärna göra om det. 

Ännu mer nervös blev jag när de ringde mig från läkargruppen och kollade av läget. Men det var trevligt att de ringde. 

Kommer väldigt väl ihåg dagen jag fick bråcket. Det gjorde så sjukt ont runt naveln hela den dagen. Ringde tom förlossningen och rådfrågade. Sen kunde jag inte sova den natten för det gjorde så ont att jag ville skrika. 

Vad mkt man ska behöva stå ut med bara för att man är gravid egentligen. I varje fall vissa av oss.... ;-) 

Att det ska behövas en operation efter en sån sak känns ju sådär! 

Nu tror jag det kommer gå bra imorrn ändå. Eller jag hoppas det åtminstone. 

Hur nån frivilligt lägger sig på ett operationsbord är och förblir en gåta för mig. Craaaazy people! Skulle föda barn hundra gånger istället för det här! 

Visst gör jag väl detta frivilligt, jag överlever ju med bråcket.  Men då väljer jag ett liv med smärta istället. Så det har var det bästa alternativet. 

Men jag är lite rädd. Lite. Ganska. 

Snacka om att göra det besvärligt för sig, jag tyckte det räckte med att vada genom leran bara jag själv... :-) 

Hade klätt av Isabelle i badrummet för hon skulle duscha och gick ut för att hjälpa Jesper sätta på en film. Dörren till toan var öppen och jag såg att Isabelle hade satt sig på pottan. Säger åt Sofia att titta på Isabelle och när hon gör det ser det ut som hon satt å klämde. Går dit och kollar och mycket riktigt har hon både kissat och bajsat i pottan! :-) helt själv på egen hand!!! 

Skapligt paffa vi blev. 

Får väl testa att sätta henne där fler ggr. 

Inte för att hon behöver bli av med blöjan riktigt än men det är ju bra med övning. Hon visste ju vad man gör i den i varje fall. 

Det går bra för Jesper med pottan oxå. Han bajsar för det mesta i den nu faktiskt. 

Skitigt, blött, jobbigt men så skoj! 

11 km löpning genom skog, berg, myrar, diken, lervälling, backar och hinder. 

En utmaning som heter duga och jag klarade det! 

Kom in på tiden 1:16 men det hade gått betydligt fortare om man sprungit själv. På vissa ställen fick man gå för det stockade sig med folk. Det var väl det sämsta . 

Nästa år, för jag ska absolut göra om detta, så tänker jag starta i första istället och hoppas det inte är lika tjockt med folk där. :-) 

Skitig, nöjd och glad! 

Äntligen! 

Ska bli sjukt kul! 

Har bara ett mål och det är att komma i mål. Har ingen aning om tid för vet ju inget om banan än. Det vet man tydligen inte förns man är där.

Ser fram emot mkt lera och hinder och att få känna blodsmak i munnen. :-) 

Sen när vi var hemma klagade han mer å mer på att han hade ont och då titta jag i skallen på honom och såg ett jack. Ringde då dagis och ville höra vad som hänt och om dom visste om det var en hård smäll men dom hade inte sett nått. De hade bara hört att Jesper var ledsen och försökt fått fram vad som hänt men antog att han trillat. 

Lilla stackarn! Då gjorde det lite ont i mammahjärtat att jag inte fanns där för honom. Men är ändå stolt att han berätta det för mig . Och glad att kompisen hade sagt förlåt oxå.

Vet att det kommer häda fler såna här saker för de små blir ju oxå osams ibland och vet ju inte riktigt än hur man handskas med såna känslor. 

Och han ville ändå leka med kompisen idag igen så det var ju skönt! :-) 

Vet inte om jag skulle vilja umgås med nån som slog mig i huvet! Haha 

Idag åkte vi till öppna förskolan i mariedam för första ggn. Det var superkul! De hade en gammal gympa sal där barnen kunde springa runt och leka med bollar och så! Åker gärna dit igen för ungarna tyckte det var roligt. Jag lekte lite jag med, spelade boll och klättrade i rep så jag vart svett! :-) 

Nästa vecka får vi åka hela familjen för då får jag ta det långt efter op men då får Emil springa efter barnen! 

Hon har staplar runt lite ett tag men nu går hon mer än att krypa. 

Hon tog tid på sig precis som sin bror. Över 14 månader. Slökorven! ;-) 

En del av mig har tyckt det har varit frustrerande och en del av mig har tyckt det var ganska skönt att hon inte gick tidigt. 

Frustrerande för att aaaallaaa andras barn börjar gå tidigare, och för att det är jobbigt att behöva bära henne överallt. Och det är inte så lätt att vara ute och leka med en som inte går. 

Men sen har det vart skönt för man har vetat vart hon är och hon är inte så snabb när hon kryper. Vilket har vait bra när man har två barn att hålla koll på. Inte lätt när de går åt varsitt håll lixom. 

Men nu så är hon på g! Nu springer hon väl snart och man får jaga ifatt henne. 

Det värsta är att hon måste börja använda skor ute och det är ju skitsvårt med skor! Hittar inga som passar bra och som sitter kvar på foten ju. 

Fick en fråga om hur stor hon är för ett tag sen och ärligt vet jag inte vad hon väger men tippar på 11-12 kg minst. Tycker hon har blivit ganska mkt längre nu senaste månaden oxå så det ska bli väldigt intressant nästa Bvc träff. 

En riktig liten tjockis är hon i varje fall men det kommer nog räta ut sig nu när hon börjat gå! 

Prata gör hon hela tiden och säger lampa, tutte , bil, traktor, vovve, mamma, blomma, strumpa, och tror hon har ett namn på Jesper oxå. 

Roligast är när det kommer en bil för då måste hon säga bil. 

Det ska bli kul att komma igång men hur kommer allt funka här hemma?! 

Jag har då vart hemma 3,5 år! 

Jesper har ju vart på dagis 15 h i veckan ett år så han har ju en lite lättare inskolning än Isabelle. Hon kommer ju gå all in på en gång. Fast jag tror inte de kommer bli så många mer timmar på dsgis ändå. Jag kobbar ju en del kvällar och helger och då är ju barnen hemma på dagarna. 

Ska ringa min chef och höra vad dom tänkt för min del. Vart jag ska vara osv. Blir intressant. 

Måste ringa fk oxå om hur det funkar med sjukskrivning nu. 

Tog mig runt men kom inte under 50 min. Kanske jag tog mig vatten över huvet när jag hade de tankarna eftersom jag nyss var sjuk och inte tränat. Men men. 

Starten kändes jättebra. Sprang fort och var inte jättetrött. Efter ca 3 km tog det stopp. Jag var så slut. Visste faktiskt inte hur jag skulle göra. Saktade ner på farten men det hjälpte inte. Fick stanna och gå en liten bit och då snurrade tankarna runt. Började nästan gråta. Först tänkte jag bryta helt och bara skita i allt. Sen började jag peppa på mig lite och tänkte att jag bara skulle ta mig i mål. Sen kom fightingspiriten tillbaka. Då började jag springa igen . Efter 7 km blev det lite lättare tills jag kom till sista backen vid 9 km. Fy fan säger jag bara! 

Men när man hörde publiken skrika på en att höja blicken och att det inte var långt kvar så kom vinnarskallen fram. Jag spurtade in i mål på tiden 50 min 31 sek. Missade tiden med 31 jäkla sekunder. 

Hade jag inte gått så hade jag klarat det. Men å andra sidan så kanske jag aldrig hade kommit runt om jag inte gått! 

Jag måste ju väga in att jag varit sjuk. Så jag måste vara nöjd med detta ändå!!!! :-) 

Helgen var annars jättebra. Vi körde fel när vi skulle hämta ut nummerlappen men det räta upp sig. Haha 

Sen var det spännande att parkera bilen då vi hade takbox och skulle ner i ett parkeringshus... Men det gick bra till slut! :-) 

Vi åt god mat på kvällen och tog oss en drink på hotellet. Sen stupa vi dödströtta i säng vid 10 på kvällen. 

Huvet behöver jag inte oroa mig över för jag är född med vinnarskalle . Och jag vet att jag kan pressa mig men frågan är hur mkt det är värt det. Vet ju inte hur stora konsekvenserna blir. 

Har i varje fall kännt mig ganska ok idag. Snutit mig på fm men snor kan ju hålla sig kvar ett tag efter en förkylning. 

Så jäkla typiskt att jag av alla människor var tvungen att bli sjuk. 

Men, men. 

Det som inte dödar härdar. 

Upp med tuppen och plocka i ordning packningen samt äta en bra frukost. Får se vad den består av, brukar inte kunna äta så mkt. Har med mig några myslibars att äta innan loppet sen. 

Kommer bli en kul helg ändå hoppas jag! 

Först nu i helgen är det ju tjejmilen, nästa helg är det tjurruset. 17 har jag min operation , veckan efter fyller Jesper 3 år och vi ska ha kalas. 

Sen väntar vi ju som sagt på en bebis ! 

Kul att ha att göra iofs men det känns lite mkt just nu. 

Ska klara av mina lopp och sen fokusera på operationen. 

Kalaset kommer vara på helgen efter op så det kommer bli ett enkelt glasskalas. Frågade Jesper om han ville det och det var helt ok, så jag slipper i varje fall baka en massa. :-) 

Fasen redan 3 år sen han kom. 

Känns roligt och pirrigt. Ska bli så spännande när det väl vill sätta igång för dom. 

Så varje sms man får från henne får mig att hoppa till lite och tro att det är DET sms vi väntar på. :-) 

Det har vart så kul att följa deras graviditet ända från starten. Eller ja, ivarje fall från v 5... ;-) 

Jag har varit väldigt involverad och hoppas hon har uppskattat min kunskap från mina graviditeter. Ingen är ju den andra lik men har försökt ge råd och tips så gott jag kunnat. Har frågat mkt om hennes mående och varit intresserad. Det var det jag ville när jag var gravid vet jag, ha nån som frågar och nån att prata med. 

Men nu är det snart "bara" förlossningen kvar. Det allra mest spännande! 

Måste såga att jag är grymt avundsjuk på dom! Fast jag vet att dom är väldigt nervösa och nog helst bara vill ha det avklarat. 

Hoppas bara allt går som det ska men det måste vi tro på! 

Så nu börjar jag verkligen se fram emot tjejmilen på riktigt när jag vet att jag kan få det resultat jag vill ha. 

Får väl känna hur kroppen känns när jag väl springer men tror jag ska kunna pressa mig en hel del! 

Tanken på lördag är att vi åker upp tidig morgon, har lånat grannens 7-sits så vi slipper 2 bilar. Hämtar ut våra nrlappar och åker till hotellet. Sen beger vi oss till gärdet och väntar startskottet. 

Efter loppet är det incheckning på hotellet och sen vila. Blir nog ett och annat glas bubbel för att fira målgång. På kvällen ska vi ut och käka nått gott och sen sätter vi oss på nått utställe . 

Kommer bli en rolig helg hoppas jag på! 

Det största problemet är väl att jag inte har nån jäkla aning vad fasen jag ska ha på mig på kvällen. Känner inte för nått i min garderob. :-/ 

Måste kolla över den idag tror jag. 

När man väl går ut vill man ju känna sig liiite fin men just nu har jag ingen bra känsla... 

Kanske blir bättre idag när svärmor klippt mitt hår och sen ska jag färga håret. Hoppas på det.... 

Isabelle har ju oxå blivit förkyld tyvärr. 

Själv håller jag på att snyta ut hjärnan känns det som. Men halsen gör inte ont längre och det är ju bra! 

Nu håller vi alla tummar och tår att det går åt rätt håll så jag kan springa på lördag!!!! 

Maken är oxå förkyld men åkte till jobbet idag så vi får väl se om han kommer hemåt igen eller om han klarar av jobbet. 

Jesper kommer få vara hemma från dagis idag och imorrn så han inte drar hem fler sjukdomar. Han är tyvärr den som är friskast av oss så han skulle egentligen klara dagis bra. 

Men jag tar inga risker. 

Går både förkylning, magsjuka, löss och mask just nu... Wihooo för dagis! ;-) 

Han kommer nog få gå på torsdag för då är de ute hela dagen i skogen. Då är det lite mer safe med smittospridning. 

Så idag tar vi det lugnt. Får se om jag kan jaga lite ikväll . Man får skjuta dov idag och det vore ju bra. Ska bara sitta å vakta så det tar inte på krafterna att sitta och glo lite i ett torn. ;-) 

Det som blir jobbigt är ju om man skjuter nått och måste ta hand om det efteråt. Haha