Navelbråcksoperation

Imorrn är det dags. Är lite nervös nu faktiskt. De ska lixom skära i mig! 
Ännu mer nervös blev jag när de ringde mig från läkargruppen och kollade av läget. Men det var trevligt att de ringde. 
Kommer väldigt väl ihåg dagen jag fick bråcket. Det gjorde så sjukt ont runt naveln hela den dagen. Ringde tom förlossningen och rådfrågade. Sen kunde jag inte sova den natten för det gjorde så ont att jag ville skrika. 
Vad mkt man ska behöva stå ut med bara för att man är gravid egentligen. I varje fall vissa av oss.... ;-) 
Att det ska behövas en operation efter en sån sak känns ju sådär! 

Nu tror jag det kommer gå bra imorrn ändå. Eller jag hoppas det åtminstone. 
Hur nån frivilligt lägger sig på ett operationsbord är och förblir en gåta för mig. Craaaazy people! Skulle föda barn hundra gånger istället för det här! 

Visst gör jag väl detta frivilligt, jag överlever ju med bråcket.  Men då väljer jag ett liv med smärta istället. Så det har var det bästa alternativet. 
Men jag är lite rädd. Lite. Ganska. 



Här hade jag fått min ploppnavel som jag suktade efter. Fast iform av ett bråck. Men nu är pluppen snart ett minne blott! 

Kommentarer
Postat av: Lin

Kommer gå så bra så! Ställ alla frågor du kan komma på, så slipper du tänka på saker i onödan.
Lycka till! Kram

2014-09-16 @ 21:30:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0