Återfall
En natt till med en snurrande , bråkandes Isabelle. Hon vakna upp efter 22 och vägrade vara trött mera. Så hon körde igång ett race. Visste inte om jag skulle skratta eller gråta.
Hon fick hålla igång en stund sen bytte jag blöja och gjorde välling . Hon fick sitta en stund och lugna ner sig och sen la jag henne . Men hon somna såklart inte. Det var bara att ta mina kuddar och gå in till andra sängen och lägga sig där.
Hon snurra och snurra . Blev aldrig trött. Men jag gav mig fan på att vi inte skulle gå upp. Är det natt så sover man!
Till slut, efter vet inte hur länge somna vi väl.
Sen blev vi väckta kvart över 6 när maken åkte till jobbet. Då hade tydligen Atlas kräkts på några ställen och det fick visst jag torka upp. Tack för den lixom gubbe!
Tänkte i morse att vi ska gå ut en sväng och göra av med massa energi och få frisk luft så hon sover bra inatt. Men ungen var så grinig och vägrade gå nånstans. På snön var det lite skare så det blev väl jobbigt och på uppfarten är det bara is. Inte lätt!
Och pulkan tjöt hon lika mkt i. Så det var bara att gå in igen.
Stackars Jesper som älskar att vara ute. Men vad gör man när Isabelle ligger i snön och bara grinar?!
Sen sov hon i varje fall några timmar på fm . Får väl ta ett springlopp med henne och Jesper så dom får busa av sig inomhus. Orkar verkligen inte med en sån här natt till!
Vad beror det på tro?!
En lycklig och en olycklig. 😉
Kommentarer
Trackback
