enmagetill.blogg.se

Förlossningsberättelse

 

 

 

27/6 BF+1

Jag vaknar upp kl 05 efter en helt ok natt utan varken förvärkar eller molvärk. Kollar på klockan och lyssnar om nån annan är vaken. Helt plötsligt kommer en liten värk smygandes. Jag tänkte då att den kändes lite skarpare än de andra men sköt undan alla tankar om att nått skulle vara på g.

Får några till som kommer med 15 min mellanrum innan Jesper vaknar och jag går upp men tar dessa som förvärkar.

 

Skickar mess till syster Sandra och frågar om hon kan komma och leka med oss och hon svarar att hon kommer vid 11.

Runt 8 har det kommit några till värkar som känns ganska vassa och nu börjar jag fundera på om det är på riktigt. Skickar till Sandra igen och frågar om hon kan komma tidigare , ber henne även köpa med lite godis och dricka utifall.

 

Värkarna börjar bli lite ondare men är väldigt oregelbundna och avtar när jag ligger ner och vilar. En del av slemproppen går men den hade jag lika gärna missat för det var typ ingenting mot vad folk har beskrivit.

 

Halv 10 messar jag Emil och säger att jag haft några värkar men att det är ganska långt emellan och att jag hör av mig senare. Under tiden har Sandra kommit och vi dricker lite kaffe och bygger lego med Jesper.

Börjar få andas genom värkarna men de är fortfarande oregelbundna med upp till 10 min emellan och en del är ganska korta.

 

Vid 11 halv 12 så börjar jag laga mat, kyckling med bacon och vitlök och ris, samtidigt som jag klockar värkar som nu är nere på ca 6-7 minuter emellan. Det är lite halvsvårt att koncentrera sig på maten men det går bra.

Efter maten är det dags för Jespers middagslur så han läggs och Sandra och jag börjar spela monopol.

Nu börjar det bli ganska onda värkar och de kommer med 5-6 minuter emellan.

Sandra frågar hur ofta de ska komma innan man ska åka in och tycker jag åtminstone ska ringa till Emil så han kommer hem. Jag själv tänker att det kommer dröja läääänge innan det kommer nån bebis och vägrar bli hemskickad så jag dröjer lite till. Men jag slutar i varje fall spela och går igenom packningen och byter om.

 

Sista magbilden

 

 

 

Halv 1 skickar jag mess till Emil att han kan åka hem efter att han vart och hämtat virke till jobbet.

När klockan börjar närma sig 1 börjar det bli lite jobbigt. Kan fortfarande andas jättebra igenom värkarna och nu är de nere på 4 minuter emellan. Ringer förlossningen och rådfrågar. De säger att om jag vill komma så är jag välkommen. I samma stund kommer Emil hem från jobbet.

Han börjar prata om att han vill duscha men då säger jag att nej det går nog inte.

Så det är bara att slänga in packningen i bilen och klä stolen med handduk och en picnicfilt...

 

Jag slänger iväg ett mess till J som fick sin flicka dagen innan om att vi kanske ses därinne om jag inte blir hemskickad. ( Här har jag fortfarande tankar om att bli hemskickad...)

Plötsligt slår det till och värkarna kommer med 2-3 minuter emellan och ibland 1-2 minuter.

Jag andas på så gott jag kan och det funkar faktist riktigt bra. Spände mig inte alls lika mkt som jag kommer ihåg att jag gjorde med Jesper.

 

Värkarna jag hade i bilen in...

 

 

 

 

Straxt efter 14 är vi vid Usö äntligen. Vi parkerar på taxi parkeringen för jag vill inte gå så långt. Emil följer mig upp till förlossningen och på vägen dit får vi stanna minst 4ggr pga värkar. Delar hiss upp med en stackars kvinna som kollar konstigt på mig när jag står där och andas. haha

Får börja med att väga mig därinne och vågen stannar på 83 kg. 21 kg upp alltså...

Sen blir vi visade till vårt rum och får träffa vår bm Janne. Hon var tydligen dansk.

Jag känner mig kissnödig och börjar med att gå på toa. Det är lite svårt med värkarna men går bra ändå.

Sen får jag hoppa upp i sängen och de sätter på en ctg. Här går Emil ner för att flytta på bilen eftersom den inte får stå där den står nu. I efterhand hade han aldrig fått gå om vi visste läget!

 

Jag börjar få sjukt mkt värkar så bm vill undersöka mig för att kolla hur det står till och döm till vår förvåning att jag var fullt öppen med buktande hinnblåsa.

Hon sa att hon tyckte jag var alldelles för lugn för att vara så redo. Vi kom snabbt överens om att jag inte behövde nån smärtlindring för jag hade så bra koll på andningen. Det räckte för mig.

 

Nu började det trycka på ordentligt i värkarna vilket jag berättade och då blev det lite fart på henne. Hon började ställa i ordning grejerna och då fick jag en megavärk och sen sa det splasch. Vattnet gick i sängen.

Det var en sjukt konstig känsla. Hinnblåsan sprack verkligen pang boom! =)

 

Vet inte exakt vad kl var men straxt efter 14:30 kommer Emil in i rummet igen. Det första Bm säger är att det var tur att du kom för nu kommer bebisen!

Sen börjar krystvärkarna ordentligt men bebisen ska bara åka ner lite till i bäckenet men det är snart gjort och jag får krysta på. Denna gång fick jag ligga med benet uppe i ett stöd när jag låg på sidan. Det funkade fint när jag väl fick nått att hålla i. Emil erbjöd sin mobil först men det var mer ett handtag jag ville ha. haha

Jag började bli helsvett för jag hade inte hunnit tagit av mig min tröja så under en paus försökte vi kränga av den. Får av halva.

Krystar några ggr och andas på, Janne tar in sin kollega och dom berömmer mig hela tiden vilket känns superbra.

Det börjar spänna fruktansvärt där nere och jag blir ombedd att bara andas på så huvudet ska stå och tänja, inte så lätt alls. Och inte ett dugg skönt heller.

Till slut känner jag att nånting kommer ut och tänker att nu är bebisen ute! Men då säger bm att nu är huvudet ute så nu andas du och väntar in nästa värk. Hör också hur de pratar med varann och säger att de tror att bebisen kommer ut nästa värk.

Då tittar jag på Emil och tar tag i hans hand. När värken kommer tar jag i för fullt och skriker. Sen känner jag hur allt glider ut och jag börjar gråta.

Klockan har då blivit 14:49.

 

Vi väntar på det fina skriket men det kommer inget. Bm säger i lugn ton att de kallat in en till som kanske måste ta med bebisen ut. De gnuggar och försöker få igång bebisen och ibland hörs det gurglanden men hon vill inte riktigt. När de kommer för att ta henne så kommer det äntligen skrik!

Hann bli riktigt nervös och jag och Emil bytte många oroliga blickar. Den korta stunden det handlade om kändes som en evighet.

Bm sa att det nog berodde på att hon tagit ett andetag precis när hon kom ut med allt vatten och fått i sig det.

 

Sen blev det äntligen dags att få upp bebis på bröstet men jag har fortfarande på mig linne och bh så det får dom ta av mig. Då kommer vi på att vi inte vet vad det blev än och får se att det blev en liten tjej!!

ÄNTLIGEN ligger hon där alldelles blå och slemmig med ögon stora som tefat!

 

Emil klipper sen navelsträngen och jag får spruta för att få ut moderkakan som senare kommer ut hel och fin.

Jag blir undersökt för att se om jag spruckit nått och det visar sig att jag gått sönder lite i mellangården.

Inget allvarligt men det blev några stygn. Stygnen i sig känns inte så farliga men den där bedövningssprutan...huja...

 

 

Vi blir lämnade en stund innan de kommer in för att mäta och väga henne. Bm frågar hur mkt vi tror hon väger och är helt tyst när vi säger att hon är så liten och nog inte väger mer än 3800.

Vi förstod ju varför när vågen stannar på 4310 g. En rejäl tjej med ett huvudmått på 36 cm. =)

 

Jag får gå och duscha och kissa och det går riktigt bra. Är förvånad över hur pass bra jag ändå känner mig i kroppen. Stor skillnad mot förra förlossningen då jag var svimfärdig och knappt kunde gå.

Vi stannade en natt på BB och åkte efter läkarkontrollen dagen efter. Emil fick också stanna då de hade det lugnt.

Vistelsen på BB gick över förväntan. Personalen var hur gulliga som helst och vi kände oss väl omhändertagna därinne.

 

 Första bilden på oss

 

 

 

I efterhand är jag supernöjd med vår förlossning.

Visst att det gick lite fort när vi väl kom in men  allting gick ju så bra och jag behöll lugnet. Jag var så fokuserad på andningen som funkade hur bra som helst denna gång.

Helt klart gör det ju ont att föda barn ( är ingen superwomen ) men om jag jämnför mina två förlossningar så hade jag inte hälften så ont denna gång!

Värkarna var inte alls som jag kommer ihåg dom, endast vid krystvärkarna kände jag igen dom. Det kan ju bero på att med Jesper gick ju vattnet flera timmar innan vilket påstås göra värkarna mer intensiva.

 

 

Mycket kan man säga men jag trodde väl aldrig jag skulle föda barn drygt 3 timmar efter att jag stod vid spisen och lagade mat...

 

 

 

Vad kul o läsa din förlossningsberättelse! Jättefin bild på er två :)
Jag hoppas jag med får en mildare andra förlossning :)

En snyggare nyförlöst får man nog leta efter! Ser superfräsch ut ju :) Kul att få läsa din berättelse! Jag får se om jag med kommer till skott och skriver ihop min lite kort... Även om jag glömt mycket nu!

Har precis läst igenom båda dina förlossningsberättelser. Alltså gud vilka bra förlossningar du verkar ha haft! Då kanske jag kan släppa att min andra kommer vara hemsk bara för att jag hade en relativt enkel första haha!
Grym att du klarade dig utan smärtlindring! Jag hade lustgas och tyckte den var underbar.
Och - hur sjutton kan du se så fräsch ut på båda bilderna!? Haha! :D