Förlossningsberättelse Jesper
Torsdag 22/9 (dagen innan) Denna dagen hade jag en inplanerad shopping dag med vännerna i Örebro. Hade lite små fix kvar till bebisens ankomst. Var ju faktist 3 veckor kvar. Hade lite ont i magen från och till under dagen men nest som mensvärk. Ganska vanligt i slutet av en graviditet. Väl hemma kunde jag inte somna trots att jag var dödstrött. Hade ingen ro i kroppen och var alldelles rastlös. Hamnade i soffan till slut framför tv:n.
Fredag 23/9 Kl 01 Gör ett sista försök att lägga mig. Först går jag på toaletten och sedan mot sängen. Då känner jag att det börjar sippra nått varmt mellan benen. Fryser först till is och försöker sedan knipa ihop benen men detta funkar inte så jag springer mot toan och däri kommer det mer vatten. Får lite panik och vet inte alls vad jag ska göra nu. Väljer att inte väcka Emil än utan ringer förlossningen. De frågar om vattnet var färgat och det var det inte och jag har inga värkar så vi får en tid för kontroll kl 10 på morgonen. Dags att väcka Emil och berätta läget. Han fattar nog inte riktigt vad jag säger och fortsätter sova. Till slut kommer han upp ur sängen och frågar hur det är. Jag säger att allt är lugnt och han kan somna igen så en av oss är pigga inför morgondagen. Vilket han oxå gör. Jag själv ligger vaken hela natten med lite små värkar som kommer och går. Framåt 6 på morgonen har de försvunnit helt.
Kl 10är vi inne på kontroll. De gör en CTG kurva och allt ser fint ut. De kollar om han är fixerad och det är han. Jag har inga värkar än så vi blir hemskickade med en tid för igångsättning på lördagmorgon. (behövs aldrig, skönt!) På vägen hem köper vi med MAX för lite energi. Väl hemma hinner jag knappt börja äta innan värkarna kommer smygandes igen. Klarar mig ganska bra hemma och klockar värkarna. När det är 5 min mellan tycker jag det börjar bli lite jobbigt och ringer förlossningen. De vill ju helst ha 2-3 min emellan säger de men jag säger att vi har ju en bit att köra och jag vill komma in.
Kl 18:20 Här får Emil larma för jag börjar känna tryck i värkarna. Bm kommer och undersöker mig igen och jag har öppnat mig till 9,5 cm på mindre än en halvtimma. Vi bestämmer att jag ska prova kvaddlar. Detta har jag hört ska göra djävulskt ont men det kände jag aldrig av. Möjligtvis för jag var så smärtpåverkad ändå. Funkar inte alls.
Kl 18:35 Öppen 10 cm! Inte konstigt jag hade så onte när jag öppnades så snabbt. Vill krysta i varje värk men får ej för jag har en liten kant kvar. Jag får följa med värken men inte krysta aktivt. Lätt?! Nej!!!! Blir arg igen för jag vill verkligen krysta så det blir klart nångång. Provar lustgas men jag var så rädd att må illa så jag provade inte så länge. Dock var den svår att sätta runt huvet så masken flög iväg genom rummet som en gummissnodd. Här inflikar Emil med att jag var ett kaos. Haha En timma framåt ligger jag mest och kvider och brölar. I konstant värk. Kommer inte ihåg mycket alls. Jag pratar inte med nån. Svarar inte på Bm när hon frågar mig hur det går. En doktor får kolla på Jespers hjärtljud som är för höga. Troligtvis pga de täta värkarna. De sätter en skalp CTG istället för utanpå för jag behagar inte ligga stilla.
Kl 19:30 Får Bencyl-pc pga långvarig vattenavgång. Kommer bara ihåg att Bm sa till mig att jag var tvungen att ligga stilla med armen när hon skulle sätta den så Emil fick hålla i mig. Jag provar att ställa mig på alla 4. Hur jag kom runt är för mig en gåta. Denna ställning var jätte jobbig och när jag tappar fokus en sekund känner jag paniken komma. Får ögonkontakt med Emil och då biter jag ihop igen. Hade bestämt att jag inte skulle tjuta nått! Nu kände jag ju själv att det inte var långt kvar.
Kl 20:25 Får äntligen börja krysta! Detta var det bästa och sämsta med hela förlossningen. Det var underbart att få krysta ordentligt för jag hade ju haft krystkänsla så länge. Jag tog i allt jag hade och hittade snabbt tekniken. Men mitt i alltihopa får jag kramp. Överallt. Kramp i fötter, höfter och ben. Så Emil och Bm får hjälpa mig att sträcka ut benen emellan värkarna. Tror även att min rygg går av. Plötsligt fågar Bm om jag vill känna på bebisens huvud. Klart jag ville! Känner nått varmt kladdigt och får världens rus genom kroppen. En kryst till så glider han ut. Vilken känsla !!!! Så skönt!
Kl 20:45 Kommer Jesper ut! Han får komma upp på mitt bröst och pappa Emil klipper navelsträngen. Moderkakan kommer ut hel och fin efter 5 min. Det var lite otäckt att krysta ut den . Vi fick se den mot Emils vilja. hihi Jag behöver sys och en läkare kommer och kollar så jag inte spruckit i anus. Han bedömmer bristningen som ytlig tack och lov! Jesper är inte så väldigt pigg på att suga så vi hittar inte amningen på en gång.
Efter att jag har sytts lämnas vi ensamma på rummet. Första gången som en familj. Vi väntar på att de ska komma att väga och mäta Jesper. Han väger 3920 g och är 50 cm lång. En stor kille alltså för sin ålder alltså. Vi får in den berömda brickan men så där supergott vet jag inte om det var. Jag försöker att ta mig till duschen vilket tar lite tid. Sköterskerna ser oroliga ut och frågar om jag ska svimma. Känner mig överkörd och har ont i varenda liten muskel.
Vid kl 01 kommer vi upp till BB. Där bli vi mottagna av en inte alls trevlig bm. Vi frågar om Emil får vara kvar och det får han till slut. Men hon poängterar om och om igen att det kostar 200 kr. Det hade nästan kostat lika mkt för Emil att åka hem och sen tillbaka imorrn igen. Amningen går sådär. Han vill inte riktigt ta nått tag och kräks mest för han har fått fostervatten i sig. Vi stannar 2 nätter på BB för de vill hålla koll på Jesper då han räknas som för stor för sin ålder. Han föddes i 37+2 och vägde 3920 g. De skulle ge honom lite ersättning om han verkade få blodsockerfall. Detta behövdes aldrig.
På kvällen på söndagen kliver vi för första gången in genom dörren på vårt hus som en familj.
'
Gravid och förlossningsfrågor
Vilka var dina favoritkläder? Allt som inte satt åt...
Vad var din/dina favoriträtter? Tacos och våfflor
Vad var din/dina favoritdryck? Coca cola drack jag mkt i början och citronjuice
Vad tyckte du inte om? Kaffe kunde jag inte dricka första veckorna tyvär annars kunde jag äta det mesta.
Var det någon favoriträtt som ändrades? Nope, kaffet då i så fall.
Vad var du mest sugen på? Olika i de olika trimestrarna, först frukt, sen våfflor , och sen mat.
Hade du halsbränna? Ja i mitten av graviditeten men sen försvann det tack och lov.
Hade du foglossning? Tyvär, den började tidigt. Mest ont i ishias nerven.
Fick du bristningar? Hade lite gamla sen sonen men fick några till på magen.
Hade du sammandragningar? Hade ganska mkt runt v 22 har jag för mig. Då ringde jag bm om det men det var ingen fara.
Mådde du illa? Massor i början men kräktes bara en enda gång!
Vilken sovställning var bäst? Bullade upp med 4 kuddar bakom rygg, mellan ben, under mage och över huvet, sen kunde jag sova.
När var din BF-dag? 26/6
Gick du över tiden? En dag, födde i 40+0
Hade du mycket vätska i kroppen? .Ja, en del på slutet när det var så varmt.
Hur var ditt psyke? Inte helt stabilt.
Gnällde/klagade du? Japp!
Vad trodde du det var för kön? Flicka
Visste du vad det var för kön? Nej, vi tänkte ta reda på det till en början men ångra oss sen.
Hur låg ditt SF-mått? Mellan normal och översta strecket. Som högst var det 36 tror jag...
Var du rädd för något? Såklart att det skulle hända nått med bebisen men inte annars. Jo, att bebisen skulle vara gigantisk!!!
Hur ville du att din förlossning skulle se ut? Snabb och smidig.
Hur ser du på graviditeten idag? Ganska jobbig, mkt ont och jobbigt med bråck och fogar. Värst var att inte kunna finnas där fullt ut för Jesper.
Förlossningen
När började din förlossning? På morgonen den 27/6 med oregelbundna värkar.
Hur började den? Med värkar.
När åkte du/ni in till förlossningen? Åkte runt 13:30 och var inne straxt efter 14.
Varför? Hade regelbundna värkar med ca 4 min emellan.
Vem/vilka åkte du in med? Min man
Fick du/ni åka hem igen? Nej
Vilket sjukhus skedde förlossningen på? USÖ
Hur mycket var du öppen när ni kom in? Helt
Vad hände under tiden du/ni låg inne på förlossningen? Vattnet gick och sen var det dags att krysta...
Vilken/vilka var med under förlossningen? Min man, en barnmorska och en sköterska.
Tog du nåt smärtstillande? Nej
Grät du?.Lite när hon precis kom ut.
Fick du sy? Japp. Några stygn i mellangården.
Vad tyckte du var jobbigast? Att jag var orolig att mannen inte skulle hinna tillbaka när han parkerade om bilen. Och värkarna innan krystvärkarna kom.
Hur lång tid tog det? Från att vi kom in på förlossningen till hon var ute tog ca 45 minuter.
Hur ser du på förlossningen idag? Underbar! Snabb, smidig, och inte så smärtsam som min första!
Barnet
Vad blev det för kön? En flicka.
Hur mycket vägde barnet? 4310 g.
Hur lång var barnet? 51 cm
Hur mådde barnet? Först ville hon inte komma igång och de var nära att springa ut med henne men hon repa sig till slut. Sen hade hon feber första dygnet. När vi åkte hem mådde hon bra!
Förlossningsberättelse
Jag vaknar upp kl 05 efter en helt ok natt utan varken förvärkar eller molvärk. Kollar på klockan och lyssnar om nån annan är vaken. Helt plötsligt kommer en liten värk smygandes. Jag tänkte då att den kändes lite skarpare än de andra men sköt undan alla tankar om att nått skulle vara på g.
Får några till som kommer med 15 min mellanrum innan Jesper vaknar och jag går upp men tar dessa som förvärkar.
Skickar mess till syster Sandra och frågar om hon kan komma och leka med oss och hon svarar att hon kommer vid 11.
Runt 8 har det kommit några till värkar som känns ganska vassa och nu börjar jag fundera på om det är på riktigt. Skickar till Sandra igen och frågar om hon kan komma tidigare , ber henne även köpa med lite godis och dricka utifall.
Värkarna börjar bli lite ondare men är väldigt oregelbundna och avtar när jag ligger ner och vilar. En del av slemproppen går men den hade jag lika gärna missat för det var typ ingenting mot vad folk har beskrivit.
Halv 10 messar jag Emil och säger att jag haft några värkar men att det är ganska långt emellan och att jag hör av mig senare. Under tiden har Sandra kommit och vi dricker lite kaffe och bygger lego med Jesper.
Börjar få andas genom värkarna men de är fortfarande oregelbundna med upp till 10 min emellan och en del är ganska korta.
Vid 11 halv 12 så börjar jag laga mat, kyckling med bacon och vitlök och ris, samtidigt som jag klockar värkar som nu är nere på ca 6-7 minuter emellan. Det är lite halvsvårt att koncentrera sig på maten men det går bra.
Efter maten är det dags för Jespers middagslur så han läggs och Sandra och jag börjar spela monopol.
Nu börjar det bli ganska onda värkar och de kommer med 5-6 minuter emellan.
Sandra frågar hur ofta de ska komma innan man ska åka in och tycker jag åtminstone ska ringa till Emil så han kommer hem. Jag själv tänker att det kommer dröja läääänge innan det kommer nån bebis och vägrar bli hemskickad så jag dröjer lite till. Men jag slutar i varje fall spela och går igenom packningen och byter om.
Sista magbilden
Halv 1 skickar jag mess till Emil att han kan åka hem efter att han vart och hämtat virke till jobbet.
När klockan börjar närma sig 1 börjar det bli lite jobbigt. Kan fortfarande andas jättebra igenom värkarna och nu är de nere på 4 minuter emellan. Ringer förlossningen och rådfrågar. De säger att om jag vill komma så är jag välkommen. I samma stund kommer Emil hem från jobbet.
Han börjar prata om att han vill duscha men då säger jag att nej det går nog inte.
Så det är bara att slänga in packningen i bilen och klä stolen med handduk och en picnicfilt...
Jag slänger iväg ett mess till J som fick sin flicka dagen innan om att vi kanske ses därinne om jag inte blir hemskickad. ( Här har jag fortfarande tankar om att bli hemskickad...)
Plötsligt slår det till och värkarna kommer med 2-3 minuter emellan och ibland 1-2 minuter.
Jag andas på så gott jag kan och det funkar faktist riktigt bra. Spände mig inte alls lika mkt som jag kommer ihåg att jag gjorde med Jesper.
Värkarna jag hade i bilen in...
Straxt efter 14 är vi vid Usö äntligen. Vi parkerar på taxi parkeringen för jag vill inte gå så långt. Emil följer mig upp till förlossningen och på vägen dit får vi stanna minst 4ggr pga värkar. Delar hiss upp med en stackars kvinna som kollar konstigt på mig när jag står där och andas. haha
Får börja med att väga mig därinne och vågen stannar på 83 kg. 21 kg upp alltså...
Sen blir vi visade till vårt rum och får träffa vår bm Janne. Hon var tydligen dansk.
Jag känner mig kissnödig och börjar med att gå på toa. Det är lite svårt med värkarna men går bra ändå.
Sen får jag hoppa upp i sängen och de sätter på en ctg. Här går Emil ner för att flytta på bilen eftersom den inte får stå där den står nu. I efterhand hade han aldrig fått gå om vi visste läget!
Jag börjar få sjukt mkt värkar så bm vill undersöka mig för att kolla hur det står till och döm till vår förvåning att jag var fullt öppen med buktande hinnblåsa.
Hon sa att hon tyckte jag var alldelles för lugn för att vara så redo. Vi kom snabbt överens om att jag inte behövde nån smärtlindring för jag hade så bra koll på andningen. Det räckte för mig.
Nu började det trycka på ordentligt i värkarna vilket jag berättade och då blev det lite fart på henne. Hon började ställa i ordning grejerna och då fick jag en megavärk och sen sa det splasch. Vattnet gick i sängen.
Det var en sjukt konstig känsla. Hinnblåsan sprack verkligen pang boom! =)
Vet inte exakt vad kl var men straxt efter 14:30 kommer Emil in i rummet igen. Det första Bm säger är att det var tur att du kom för nu kommer bebisen!
Sen börjar krystvärkarna ordentligt men bebisen ska bara åka ner lite till i bäckenet men det är snart gjort och jag får krysta på. Denna gång fick jag ligga med benet uppe i ett stöd när jag låg på sidan. Det funkade fint när jag väl fick nått att hålla i. Emil erbjöd sin mobil först men det var mer ett handtag jag ville ha. haha
Jag började bli helsvett för jag hade inte hunnit tagit av mig min tröja så under en paus försökte vi kränga av den. Får av halva.
Krystar några ggr och andas på, Janne tar in sin kollega och dom berömmer mig hela tiden vilket känns superbra.
Det börjar spänna fruktansvärt där nere och jag blir ombedd att bara andas på så huvudet ska stå och tänja, inte så lätt alls. Och inte ett dugg skönt heller.
Till slut känner jag att nånting kommer ut och tänker att nu är bebisen ute! Men då säger bm att nu är huvudet ute så nu andas du och väntar in nästa värk. Hör också hur de pratar med varann och säger att de tror att bebisen kommer ut nästa värk.
Då tittar jag på Emil och tar tag i hans hand. När värken kommer tar jag i för fullt och skriker. Sen känner jag hur allt glider ut och jag börjar gråta.
Klockan har då blivit 14:49.
Vi väntar på det fina skriket men det kommer inget. Bm säger i lugn ton att de kallat in en till som kanske måste ta med bebisen ut. De gnuggar och försöker få igång bebisen och ibland hörs det gurglanden men hon vill inte riktigt. När de kommer för att ta henne så kommer det äntligen skrik!
Hann bli riktigt nervös och jag och Emil bytte många oroliga blickar. Den korta stunden det handlade om kändes som en evighet.
Bm sa att det nog berodde på att hon tagit ett andetag precis när hon kom ut med allt vatten och fått i sig det.
Sen blev det äntligen dags att få upp bebis på bröstet men jag har fortfarande på mig linne och bh så det får dom ta av mig. Då kommer vi på att vi inte vet vad det blev än och får se att det blev en liten tjej!!
ÄNTLIGEN ligger hon där alldelles blå och slemmig med ögon stora som tefat!
Emil klipper sen navelsträngen och jag får spruta för att få ut moderkakan som senare kommer ut hel och fin.
Jag blir undersökt för att se om jag spruckit nått och det visar sig att jag gått sönder lite i mellangården.
Inget allvarligt men det blev några stygn. Stygnen i sig känns inte så farliga men den där bedövningssprutan...huja...
Vi blir lämnade en stund innan de kommer in för att mäta och väga henne. Bm frågar hur mkt vi tror hon väger och är helt tyst när vi säger att hon är så liten och nog inte väger mer än 3800.
Vi förstod ju varför när vågen stannar på 4310 g. En rejäl tjej med ett huvudmått på 36 cm. =)
Jag får gå och duscha och kissa och det går riktigt bra. Är förvånad över hur pass bra jag ändå känner mig i kroppen. Stor skillnad mot förra förlossningen då jag var svimfärdig och knappt kunde gå.
Vi stannade en natt på BB och åkte efter läkarkontrollen dagen efter. Emil fick också stanna då de hade det lugnt.
Vistelsen på BB gick över förväntan. Personalen var hur gulliga som helst och vi kände oss väl omhändertagna därinne.
Första bilden på oss
I efterhand är jag supernöjd med vår förlossning.
Visst att det gick lite fort när vi väl kom in men allting gick ju så bra och jag behöll lugnet. Jag var så fokuserad på andningen som funkade hur bra som helst denna gång.
Helt klart gör det ju ont att föda barn ( är ingen superwomen ) men om jag jämnför mina två förlossningar så hade jag inte hälften så ont denna gång!
Värkarna var inte alls som jag kommer ihåg dom, endast vid krystvärkarna kände jag igen dom. Det kan ju bero på att med Jesper gick ju vattnet flera timmar innan vilket påstås göra värkarna mer intensiva.
Mycket kan man säga men jag trodde väl aldrig jag skulle föda barn drygt 3 timmar efter att jag stod vid spisen och lagade mat...
